Prestationsersättningarna för kvalitetsregistren fortsätter under 2012

Under 2012 fortsätter den prestationsbaserade ersättningen att gälla för Senior alert och Svenska palliativregistret. Förutsättningarna för att erhålla ersättning för palliativregistret förändras under året. 50 miljoner kronor fördelas till de kommuner och landsting som registrerar 70 % eller flera av dödsfallen i Svenska palliativregistret. Ytterligare 20 milj. kronor fördelas till de verksamheter som sammantaget uppnått 70 % täckningsgrad i palliativ-registret och samtidigt redovisar att 60 % eller fler av de förväntade dödsfallen genomfört ett brytpunktssamtal. För Senior alert gäller följande: 50 milj. kronor fördelas mellan de kommuner och landsting där samtliga relevanta verksamheter har påbörjat registrering i Senior alert. Ytterligare 20 milj. kronor fördelas till de kommuner, där 90 % eller fler av de äldre som bor i SÄBO erhållit en riskbedömning med registrering i Senior alert.

2 demensregister kommer till, SveDem och BPSD
Under 2012 kommer två demensregister att ligga till grund för prestationsersättning. Det gäller SveDem och BPSD-registren. 50 milj. kronor fördelas till landsting i relation till antalet personer som nyinsjuknat i demenssjukdom och erhållit utredning med registrering i SveDem via primärvården. 20 milj. kronor fördelas till de kommuner, vars utförare infört ett standardiserat arbetssätt vid BPSD-symptom och registrerar i BPSD-registret.

SveDem
Svenska Demensregistret är ett nationellt kvalitetsregister avseende demens-sjukdomar. Syftet är att förbättra kvaliteten i demensvården och målet är en likvärdig, optimerad behandling av patienter med demenssjukdom.

Deltagande i SveDem är kostnadsfritt. Det är sjukvårdspersonalen som registrerar in uppgifter om din utredning, diagnos, vård och behandling. Dessa uppgifter skyddas av flera lagar och har samma skydd som dina journaluppgifter. När uppgifterna inte längre behövs tas de bort från registret.

Läs mer: Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen http://www.ucr.uu.se/svedem/

BPSD, Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens
BPSD drabbar någon gång ca 90% av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal.

Läs mer: http://www.bpsd.se/

Sven-Erik Henriksson

Resultat av Senior alert i Västmanlands kommuner och landstinget – 2011

Resultatet av Senior alert för 2011 i Västmanland är nu klart. Resultatet bildar också underlag för den prestationsbaserade ersättningen som faller ut till huvudmännen. Beräkningsperioden sträcker sig fram till 2012-01-15

Västerås stad närmade sig Gävle mycket kraftigt under första dagarna i januari men fick se sig slagna med 53 riskbedömningars övervikt till Gävles fördel – Vi höjer på hatten för Västerås. Totalt uppgick antalet riskbedömningar i länet till 6 309 st under beräknings-perioden.

Under januari, 2012, månads första två veckor genomfördes totalt 512 riskbedömningar i länet fördelade mellan landstinget och länets kommuner. Västerås stad har rivstartat 2012 och är just nu rikets ledande kommun när det gäller riskbedömningar. Landstinget placerar sig på fjärde plats bland rikets landsting.

Totalt har länet genomfört 6 787 riskbedömningar sedan starten 2010 – Ett mycket, mycket gott resultat för länet jmfr med övriga kommuner och landsting i landet.

Under 2012 kommer fokus fortsättningsvis att ligga på riskbedömningar, men bedömningarna ska också leda till åtgärder, uppföljningar och förbättringsarbete i det vårdpreventiva arbetet i verksamheterna.

Jag vill framföra ett stort tack till er alla som bidragit till att införandet av Senior alert har fått en bra start och förhoppningen är att arbetet nu ska leda till att det vårdpreventiva arbetet förstärks till fromma för de äldre. Glöm inte bort att Senior alert också är ett stöd för vårdpersonal som nu har erhållit ett instrument som stärker den egna utvecklingen av patientsäkerhetsarbetet i vård och omsorg av äldre.

Utförare	Antal riskbedömningar
	2010	2011	2012	Totalt
Västerås SÄBO	172	1500	201	1873
Kungsörs SÄBO	126	312	2	440
Köping SÄBO	26	307	39	372
Skinnskattebergs SÄBO	61	102	0	163
Sala SÄBO	16	195	10	221
Hallstahammars SÄBO	0	116	0	116
Fagersta SÄBO	1	121	5	127
Surahammars SÄBO	0	147	15	162
Arboga SÄBO	0	82	23	105
Norbergs SÄBO	0	73	2	75
Mitt hjärta	3	233	1	237
Landstinget Västmanland	73	2609	214	2896
Total	478	5797	512	6787

Sven-Erik Henriksson

Antalet registreringar i Senior alert har passerat 6000 i Västmanland

Senior alert har nu existerat i drygt 1 år i Västmanlands kommuner och landsting. Samtliga SÄBO i Västmanlands äldreomsorg, relevanta enheter i landstinget och primärvården  är nu anslutna till registret. Totalt har ca 6100 riskbedömningar genomförts i länet sedan starten hösten 2010 och vi kan konstatera att förbättringsarbetet sakta men säkert nu börjar synas i vården. Det finns ännu inte tillräckligt jämförelsematerial för att se resultatet av det vårdpreventiva arbetet. Under 2012 bör vi kunna se exempel på effekter av det vårdpreventiva arbetet. Spridningsarbetet i länet har accelererat främst under det sista halvåret, och vi har idag nästan 1000 personer som har behörighet till Senior alert-registret vilket är förhållandevis mycket högt jmfr med rikets övriga kommuner och landsting. Vi ser ett behov av utbildning i utdatahantering hos användare och koordinatorer och vi kommer därför att anordna kortutbildning för kommunernas koordinatorer i början av 2012. Det finns också ett behov av  utbildning för verksamhetschefer och enhetschefer vilket innebär att vi kommer att arrangerar utbildningstillfällen i länet. Resultatet av arbetet i Senior alert och Svenska palliativ-registret  kan vi också numera se i Socialstyrelsens öppna jämförelser.

Satsningen på de mest sjuka äldre fortsätter. Under 2012 avsätts 1,1 miljarder kronor ur stats-budgeten. Medlen är i huvudsak prestationsbaserade. De två stora områdena som prioriteras är god läkemedelsbehandling för äldre och en sammanhållen vård och omsorg. Sedan tidigare utgår prestationsersättning för preventiv vård där Senior alert är motorn i det vårdpreventiva arbetet. God palliativ vård lyfts fram genom ett strukturerat arbete i Svenska palliativregistret. Två register, för att förbättra vården av personer med demens, kommer under 2012 generera presationsersättning för de verksamheter som registrerar i SveDem och BPSD-registrena.

Syftet med de statliga satsningarna är att genom ekonomiska incitament skapa goda förutsättningar  för att tillmötesgå de mest sjuka äldres behov. Att öka och stärka samverkan mellan landsting och kommuner är förutsättningen för att ge stöd för ett långsiktigt förbättringsarbete i vård och omsorg. Regeringen kommer under de närmaste åren att fortsatt göra satsningar inom äldreomsorgen för att höja kvaliteten i vården av de mest sjuka äldre. Patientsäkerhetsarbetet måste intensifieras. Stödet till ett förändrat arbetssätt med hjälp av register fortsätter. En lokal, regional och nationell samordning av vårdinsatserna måste förbättras – Låt Västmanland bli ett framgångsrikt län i strävan mot en säkrare och tryggare vård för  alla.

Sven-Erik Henriksson

Handledarcirklar Evidensbaserad praktik

Idag finns en nationell överenskommelse mellan stat och SKL om plattformen evidensbaserad praktik som innebär att utveckla  vård-och omsorgsverksamheter till att genomsyras av ett evidensbaserat förhållningssätt. Inom VKL ingår det arbetet i samtliga nationella projekt som bedrivs just nu, men speciellt i projektet Regionala strukturer för kunskapsutveckling- RESK-projektet.

Inom ramen för RESK-projektet har startats handledarcirklar kring att leda evidensbaserad praktik. Åtta kommuner deltar i cirklarna, med två deltagare från varje kommun. En omgång cirklar ges i Fagersta och en i Västerås. Cirkeln består av sju träffar med cirkelledare Kerstin Färm från Örebro som leder diskussionerna kring hur man arbetar med och leder en evidensbaserad praktik. Cirklarna är uppbyggda kring materialet ”Att leda en evidensbaserad praktik” som översatts från engelska  av Kerstin.  Syftet med cirklarna är att handledarna som genomför dem med Kerstin tar hem erfarenheterna och arbetar med materialet och uppgiften i sin hemkommun på något sätt. Inom flera kommuner har man kommit igång med egna cirklar, andra är i planeringsfasen för olika upplägg i den egna kommunen. Här kan gruppen utbyta erfarenheter, hjälpa till att inspirera och stötta varandra.

Som stöd för arbetet har VKL på sin hemsida lagt upp (vkl.se/vård och omsorg/evidensbaserad praktik) länkar till aktuellt material och hemsidor där man kan söka forskning och rapporter inom det sociala området. Vi har också producerat en liten broschyr som på ett lättfattligt sätt förklarar vad arbetssättet evidensbaserad praktik innebär och vilka projekt vi arbetar med som bidrar till en evidensbaserad praktik.

Arbetet med evidensbaserad praktik är inget som blir ”färdigt” utan som jag tror att man får ha med sig hela tiden och systematiskt få in det i verksamheterna steg för steg. Det börjar med förhållningssättet som måste finnas där –förhoppningsvis kommer det med engagemang och kunskap. Där kan vi nog bidra alla på sitt sätt och det är av stor betydelse för att den enskilde får bästa möjliga insats!

De nationella projekten blir fler till antal på den regionala nivån och allt talar för att den utvecklingen med prestationsbaserade statsbidrag kommer att fortsätta. Det har inneburit en ökad belastning som gör att jag kommer att lämna de direkta äldrefrågorna och därför inte kommer att skriva i äldrebloggen på en tid. Men Sven Erik fortsätter att skriva om aktuella äldrefrågor, så  läs och följ med!

Därför önskar jag redan nu en riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR till er alla!

Tuula Björkenor

Munvård – en naturlig del i omvårdnadsprocessen

Med införandet av Senior alert i vården av äldre har vårdpersonal erhållit ett evidensbaserat instrument som identifierar förekomst av risk för fall, undernäring och trycksår. Kartlägg-ningen genomförs på individnivå och där riskbilden ligger till grund för val av lämpliga åtgärder som sedan används i det förebyggande vårdarbetet för att minska onödiga vårdskador. Vårdpersonalen orienterar sig också i ev orsaker och försöker se samband mellan orsak och verkan. En stor andel av den äldre befolkningen uppvisar problem med munhälsan vilket kan leda till att risk för undernäring. Vikten av att ha god munhälsa som äldre har uppmärksammats i Senior alert och registret har nu kompletterats med ROAG, revised oral assesment guide, som är ett riskbedömningsinstrument som skall användas för att undersöka hälsan i munhålan, vidta lämpliga åtgärder och genomföra uppföljningar. För att säkerställa att munhälsobedömning utförs på ett korrekt sätt erfordras utbildnings-insatser för vårdpersonal. Tandvården i Västmanland kommer att genomföra pilotunder-sökningar i landstinget och kommunala äldreomsorgen för att scanna in behovet och nivån på utbildningsinsatser. Monica Nordling, tandhygienist vid folktandvården i Jönköping säger att med införandet av ROAG i Senior alert erhåller man en nationell bild av munhälsa hos äldre. Munvården har varit ett eftersatt område inom äldreomsorgen och det ska bli intressant att ta del av uppföljningar om några år och se om äldre vårdtagares munhälsa har förbättras, säger Monica Nordling.

Länk till munbedömningsinstrumentet: http://www.lj.se/info_files/infosida39296/Vagledning_ROAG_111125.pdf

Länk till instruktionsfilm munbedömning:
http://www.lj.se/infopage.jsf?nodeId=39339

Sven-Erik Henriksson 

Oxbackens servicehus i framkant med arbetet i Senior alert

Oxbackens servicehus.

Jag hade förmånen att träffa vårdlag D på Oxbackens servicehus en gråmulen eftermiddag i november.  I entréhallen möttes jag av några boende som satt och pratade. Jag uppfattade inte riktigt vad som avhandlades men jag kunde konstatera att stämningen var uppsluppen med inslag av skratt och mycket värme. Anledningen till mitt möte med vårdlag D var givet.  Oxbackens servicehus är ett särskilt  boende i Västerås som under 2011 har kommit långt fram i sitt arbete med att på ett strukturerat  sätt och med god hjälp av Senior alert lägga sig vinn om att utveckla och stärka  patient-säkerhetsarbetet för de äldre.

Fr vänster: Tina Bolognini, sjuksköterska, Marianne Andersson, hyresgäst Oxbackens servicehus

Just den här dagen hade vårdteamet grupp D, under ledning av sjuksköterska Tina Bolognini, en träff där arbetsterapeut, sjukgymnast och undersköterskor under ett par timmar utvärderade vårdarbetet på sin avdelning. Vårdlaget ansvarar för 25 boende på service-huset. Teamet träffas 1 gång i månaden där fokus ligger på att kartlägga, planera och följa upp vårdinsatser i ett vårdpreventivt arbete med målet att nedbringa skador eller annat som kan vålla obehag för den äldre. Arbetsterapeut och sjukgymnast ansvarar för och  arbetar med riskanalys och  förebyggande arbete av kontrakturer och deltar även i förebyggande arbete av fall, undernäring och trycksår  och övrig personal arbetar med vardagsnära vårdprevention för fall, undernäring och trycksår och kontrakturer. Var tredje månad genomför vårdpersonalen viktkontroll av samtliga boende. Sjuksköterskan genomför riskbedömning i samråd med brukarens kontaktperson och därefter ansvarar sjuksköterskan för att resultatet registreras  i Senior alert. Resultatet av riskbedömningen leder sedan till lämpliga åtgärder som dokumenteras och sprids i vårdlaget. Vid de återkommande teamträffarna följer vårdlaget upp resultatet. Sjuksköterskan arbetar nära övrig vård-personal och kan då följa brukarens dag, vara ett bollplank för undersköterskor, närhet till brukare och ev anhöriga för att bistå med svar och stöd när behov uppkommer.

Fr vänster:  Anette Borné, Jamal Hussaini, Tina Bolognini

Vid teamträffen är det av stor vikt att alla närvarande är aktiva och väl förberedda inför mötet. Undersköterskorna i grupp D på Oxbackens servicehus visade prov på engagemang, kunskap och kompetens. Deras reflekterande arbetssätt andades samsyn och ett professionellt förhållande till uppgifterna. Vårdlaget betonade vikten av att samarbetet med alla professioner kring brukaren är viktigt för att skapa helhet och säkerhet för brukaren och personalen på avdelningen. Senior alert är nu ett redskap som tydligt beskriver den enskildes behov av stöd för att undvika vårdskador. I samband med teamträffarna uppdaterades också genomförandeplanerna för att därmed också stärka delaktigheten för brukaren. Frågor om brukarens behov av sociala kontakter, struktur på dagen och kommunika-tionens betydelse i vården är viktiga för att mötet mellan brukaren och personal skall få hög kvalitet och samtidigt skapa bästa möjliga möte. För att vårdpersonalens arbete skall få den bästa effekten och resultatet i mötet med brukaren förutsätter det också att kunskapen blir en bärande och synlig del i vårdarbetet. Färdighet och kunskap blir levande först när kompetensen får ett utrymme i vårdlaget. Det är då den proffessionella bilden växer sig stark. I vårdlag D är basnivån  på utbildning motsvarande undersköterska .

Min upplevelse av mötet med teamet på Oxbacken beskriver ett vårdteam som befinner sig på banan och visar tydligt en vilja att göra ett bra arbete.

När jag lämnade Oxbacken och vårdteamet i grupp D, bar jag med mig bilden av ett möte med  ett vårdlag som var stolta över sitt arbete.

Sven-Erik Henriksson

 

 

 

 

Konsten att skapa en bra måltid när brukaren är delaktig

 I Västmanland har stimulansmedel avsatts för att lyfta fram kostfrågornas betydelse för äldre. En dietist är anställd i landstinget och en dietist har uppdraget riktat mot kommunerna Västerås och Sala. Behovet väcktes vid implementeringen av Senior alert i länets kommuner och landsting. Efter nästan ett år kan resultatet av arbetet beskrivas som framgångsrikt. Mål-tidsfrågorna är mångfacetterade och beskriver flera olika delar som var för sig och tillsammans spelar en viktig roll för att förebygga malnutrition och skapa goda förutsättningar för ett bra liv hos äldre.

Eleonor Söderberg som arbetar som dietist i Sala och Västerås äldreomsorg i SÄBO berättar att behovet av utbildning är stort och hon har under 2011 utbildat 600 personer som arbetar inom äldreomsorgen i Västerås. Genomgående var utbildningen mycket uppskattad av personalen. Eleonor berättar att hon i Sala arbetar   på individnivå i mötet med brukare som uppvisar undernäring eller risk för undernäring. Personal i äldreomsorgen dokumenterar födointag under en begränsad tid därefter analysera Eleonor detta och presenterar en kost- och måltidsrekommendation för den enskilde. Efter en tid genomförs en uppföljning av resultatet. I Sala genomför personalen tidmätning av nattfasta, 1 gång/år, hos samtliga boende på SÄBO.

Måltidens betydelse för den enskildes hälsa är välkänt. Den levererade matlådan i hemtjänsten  är ingen garanti för att tillgodose energibehovet. Eleonor  berättar att energibehovet i en matlåda uppgår till ca 20-25 % av det dagliga behovet. Resterande behov måste därför beaktas och tillgodoses med frukost, mellanmål, lunch/middag och kvälls- o nattmål.  I samband med åldrande är det vanligt att smakupplevelserna försämras. Förmågan att känna söt smak avtar sist. Även luktupplevelser försämras med åldrandet. För att stimulera aptit och kostintag är just lukt och smak viktigt vilket man  måste uppmärksammas vid tillagning av måltiden. Dysfagi eller sväljsvårigheter är ett ofta förekommande problem hos äldre. Detta leder till att den enskilde har svårigheter att bearbeta och svälja maten. Det finns studier som påvisar att upp till 80% av alla som bor på SÄBO har behov av konsistensanpassad mat.

Andra faktorer som kan påverka den enskildes möjlighet att äta kan vara smärta och obehag  som kan vara orsakat av förändringar i munslemhinnan. Munhålebedömning bör därför genomföras regelbundet hos de personer som uppvisar problem vid födointag. 

Genom riskbedömningar i Senior alert framkommer det att en förhållandevis stor andel av äldre finns i riskzonen för undernäring. Behovet av utbildning är därför stort för personal i äldreomsorgen. I de utbildningsinsatser som genomfördes i Västerås framkom det att personalen upplevde utbildningen positivt. Målet är att utbildningen i slutändan skall leda till förändrings- och förbättringsarbeten i verksamheterna och att personalen skall ha en samsyn i kost- och nutritionsfrågor. Med brukarens medverkan och delaktighet hittar också personalen rätt i den djungel av idéer och tankar om hur vårdverksamheten hittar bra lösningar som innebär att måltiden blir uppskattad av alla och att den tillgodoser behovet och genomsyras av värdighet för den enskilde.

Sven-Erik Henriksson

Kommunalisering av hemsjukvården – projektet har startat

Processen mot en kommunaliserad hemsjukvård har påbörjats. Det är både med förväntan och spänning som jag ser fram emot förändringen.  Det övergripande arbetet för länet leds av VKL, men varje kommun arbetar med frågan utifrån de förutsöttningar som finns lokalt. Vi har ett spännande år framför oss som jag hoppas ska innebära en mer sammanhållen vård för framförallt de mest sjuka äldre.

Nedan följer information om processen, skriven av Yvonne Winroth och Åsa Erikols, de två som kommer att arbeta med frågan här på VKL.

Gemensam vision för hemsjukvården i Västmanlands län
”Hemsjukvården i Västmanland – en trygg och säker vård dygnet runt. En individualiserad hemsjukvård som utgår från den enskildes behov och livskvalitet. Insatserna ska kännetecknas av samverkan, respekt, evidens och kompetens. Ett hälsofrämjande synsätt ska genomsyra hela hemsjukvården.”

Beslut om kommunalisering av hemsjukvården i Västmanlands län har under hösten fattats av kommunerna i länet samt landstinget. Skatteväxling om 16 öre kommer att ske vid kommande årsskifte. Verksamhetsöverföring kommer att ske från landstinget till kommunerna från den 1 september 2012.

Bakgrund
Under våren 2006 presenterade regeringen propositionen ”Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre”. Där presenterades tydliga förslag om ändrat huvudmannaskap för hemsjukvården för personer i ordinärt boende. Resultatet av propositionen blev en frivillig möjlighet att träffa överenskommelse om en sammanhållen hemsjukvård genom avtal eller skatteväxling. Västmanlands Kommuner och Landstings (VKL) styrelse beslutade 2007-12-07 att ge VKL:s direktör i uppdrag att utreda hemsjukvårdens nuvarande och framtida utformning.

Under 2008 och delar av 2009 genomförde VKL tillsammans med representanter från landstinget och kommunerna utredningen, med syfte att presentera ett kunskapsbaserat underlag för beslut om förändrat huvudmannaskap för hemsjukvården i länet. I april 2009 presenterades slutrapporten Sammanhållen hemsjukvård (Rapport 2009:3 VKL).

Under sommaren 2011 genomförde landstinget och kommunerna en förhandling där man kom överens om skatteväxling och tidpunkt för driftsövertagande.

Projekt 1.11.2011-31.12.2012
Inom Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) har ett projekt startats med syfte stödja genomförandet av kommunaliseringen så att överföringen följer de överenskommelser som träffats. Projektet kommer att verka för att implementering och överförande ska bli så lika som möjligt från landstinget till de olika kommunerna genom att tydliggöra ansvarsgränser och samverkan. Projektledare är Yvonne Winroth som kommer från Västerås stad där hon har arbetat inom Sociala nämndernas stab som strateg. Till projektet finns också en kommunikatör knuten samt en projektgrupp med representanter från alla kommuner och landstinget.

Projektet har en politisk styrgrupp med kommun- och landstingsrepresentanter och en ledningsgrupp där alla socialchefer och representanter från landstinget ingår.

För information om projektet:
Yvonne Winroth                                             Åsa Erikols
Projektledare                                                 Informatör
Tel 021-39 79 64                                            021-38 79 51
E-post yvonne.winroth@vkl.se                        asa.erikols@vkl.se

Patient- och brukarmedverkan

SKL har skrivit ett positionspapper om patient- och brukarmedverkan som tar upp behovet av brukarmedverkan och hur samhällsförändringarna har ökat behovet och drivkrafterna för att arbeta med frågan.  Allt fler välutbildade medborgare, nya tekniska lösningar och lättillgänglig information ökar kraven och förväntningarna från medborgarna. Dessutom finns en trend av individualisering i samhället, valfrihetsreformer har genomförts de senaste åren vilket sammantaget påverkat synen på den enskilde personens ställning eller roll. Välfärdstjänsterna får en större individuell anpassning och stimulerar till ökat ansvarstagande och engagemang från patientens/brukarens sida.

Det traditionella synsättet på patient och brukare som ”mottagare” av hälso- och sjukvård och socialtjänst behöver ersättas med en syn där patienten/brukaren också innehar rollen som medskapare. Denna delaktighet gäller både i den enskildes egen vård och behandling liksom i utvecklingen av verksamhetens kvalitet och effektivitet. Det principiella förhållningssätt till individen bör gälla även barn och personer med nedsatt autonomi- vilket naturligtvis kan vara en utmaning.

I arbetet med de regionala strukturerna för kunskapsutveckling ingår att arbeta för en evidensbaserad praktik i verksamheterna. I begreppet evidensbaserad praktik är brukarnas erfarenheter och medverkan det tredje benet som kompletterar den vetenskapliga kunskapen och professionens kunskap. Professionens uppgift är att alltid ta med dessa tre kunskapskällor i bedömningen av insatser. Därför är det av största vikt att informera och göra patient/brukare delaktig.

Den 26 oktober genomfördes en eftermiddag kring brukarmedverkan/ brukarinflytande inom området missbruk och beroende i Västerås. Ett regionalt brukarråd har bildats i Västmanland, sammansatt med representanter från olika ideella föreningar/organisationer inom missbruksområdet. Brukarrådet talade om brukarrevisioner som är en relativt ny form av brukarmedverkan. Brukarna skriver frågorna, ställer dem till klienterna och analyserar svaren. Brukarrevisorerna är personer med egna erfarenheter och kunskap om vård och behandling som får specifik utbildning. Frågorna handlar ofta om bemötande, tillgänglighet, delaktighet, utredning, handlingsplaner och uppföljning.

Förutsättningarna är olika i olika verksamheter för brukarmedverkan. Men genom att inventera vilka föreningar som finns inom verksamhetsområdet kan nog brukarinflytande/brukarmedverkan på mer verksamhets- eller strukturell nivå utvecklas. Enklast är naturligtvis att börja på individnivån genom att alltid fråga sig- vilka erfarenheter/vad önskar patienten/brukaren själv vid alla bedömningar kring insatser.

Policydokumentet finns på vår hemsida, www.vkl.se, under RESK-projektet/evidensbaserad praktik

Tuula Björkenor

Med Senior alert i ett framgångsrikt teamarbete på Södergårdens äldreboende i Kungsör

Södergårdens vårdpersonal på äldreboende i Kungsör arbetar sedan ett år tillbaka i det nationella kvalitetsregistret Senior alert. Riskbedömningar, åtgärder händelser och uppföljningar handläggs och bearbetas tvärprofessionellt i vårdteam där sjuksköterska, arbetstearapeut, sjukgymnast och undersköterska träffas varannan vecka för att diskutera det vårdpreventiva arbetet och resultatet. Brukare och anhöriga informeras och involveras i Senior alert. Brukarens kontaktperson genomför riskbedömningar och resultatet presenteras för teamet som sedan fattar beslut om lämpliga förebyggande vårdåtgärder. Tydliga mål upprättas som regelbundet följs. Att arbeta med kartläggning av risk har funnits i verksam-heten sedan flera år tillbaka, men med Senior alerts införande upplever teamet att det nu är mycket tydligare med en stark struktur och systematisering av det vårdpreventiva arbetet och samtidigt deltar hela vårdlaget i ett patientsäkerhetsarbete som leder till minskade vårdskador. Personalen berättar också att med en tydlig dokumentation är det nu lättare att gå tillbaka och se vad som är gjort. Ex på åtgärder som införts i vårdarbetet är tydliga kostprogram där energitillskottsfrågor  och nattfasta är några av nyckelfrågorna för att undvika risk för undernäring.

Fr. v sjuksköterska Sabina Edlund, undersköterska Elenor Lagerström, arbetsterapeut Kristin Sletta och sjukgymnast Maud Jägbring

Kungsörs kommun är den kommun i Västmanland som tidigt valde att ansluta sig till Senior alert och allt sedan dess har de erbjudit riskbedömning för alla som bor i enskilt boende. Andelen boende i SÄBO som riskbedömts är högre i Kungsör än övriga kommuner i länet. Någon enstaka av  de boende har meddelat att de inte vill bli föremål för bedömning och registrering. För boende och besökare finns en tydlig information om Senior alert, anslagen på den gemensamma informations-tavlan på Södergårdens äldreboende. Lena Karlsson, MAS i Kungsörs kommun ser många fördelar med Senior alert. Med införandet av registret i vården kvalitetssäkras vårdarbetet genom det sytematiska patientsäkerhetsarbetet där alla arbetar mot gemensamma mål. Det är viktigt att ledningen i verksamheten deltar i arbetet och följer utvecklingen, efterfrågar resultat och samlar in data.

Kungsörs kommun har startat planeringsfasen för genomförandet av Senior alert i LSS-boenden. Anpassningen av Senior alert till LSS-boende kommer att vara intressant också för övriga LSS-enheter i länet.

Sven-Erik Henriksson