2 demensregister kommer till, SveDem och BPSD
Under 2012 kommer två demensregister att ligga till grund för prestationsersättning. Det gäller SveDem och BPSD-registren. 50 milj. kronor fördelas till landsting i relation till antalet personer som nyinsjuknat i demenssjukdom och erhållit utredning med registrering i SveDem via primärvården. 20 milj. kronor fördelas till de kommuner, vars utförare infört ett standardiserat arbetssätt vid BPSD-symptom och registrerar i BPSD-registret.

SveDem
Svenska Demensregistret är ett nationellt kvalitetsregister avseende demens-sjukdomar. Syftet är att förbättra kvaliteten i demensvården och målet är en likvärdig, optimerad behandling av patienter med demenssjukdom.

Deltagande i SveDem är kostnadsfritt. Det är sjukvårdspersonalen som registrerar in uppgifter om din utredning, diagnos, vård och behandling. Dessa uppgifter skyddas av flera lagar och har samma skydd som dina journaluppgifter. När uppgifterna inte längre behövs tas de bort från registret.

Läs mer: Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen http://www.ucr.uu.se/svedem/

BPSD, Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens
BPSD drabbar någon gång ca 90% av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal.

Läs mer: http://www.bpsd.se/

Sven-Erik Henriksson

Västerås stad närmade sig Gävle mycket kraftigt under första dagarna i januari men fick se sig slagna med 53 riskbedömningars övervikt till Gävles fördel – Vi höjer på hatten för Västerås. Totalt uppgick antalet riskbedömningar i länet till 6 309 st under beräknings-perioden.

Under januari, 2012, månads första två veckor genomfördes totalt 512 riskbedömningar i länet fördelade mellan landstinget och länets kommuner. Västerås stad har rivstartat 2012 och är just nu rikets ledande kommun när det gäller riskbedömningar. Landstinget placerar sig på fjärde plats bland rikets landsting.

Totalt har länet genomfört 6 787 riskbedömningar sedan starten 2010 – Ett mycket, mycket gott resultat för länet jmfr med övriga kommuner och landsting i landet.

Under 2012 kommer fokus fortsättningsvis att ligga på riskbedömningar, men bedömningarna ska också leda till åtgärder, uppföljningar och förbättringsarbete i det vårdpreventiva arbetet i verksamheterna.

Jag vill framföra ett stort tack till er alla som bidragit till att införandet av Senior alert har fått en bra start och förhoppningen är att arbetet nu ska leda till att det vårdpreventiva arbetet förstärks till fromma för de äldre. Glöm inte bort att Senior alert också är ett stöd för vårdpersonal som nu har erhållit ett instrument som stärker den egna utvecklingen av patientsäkerhetsarbetet i vård och omsorg av äldre.

Sven-Erik Henriksson

Satsningen på de mest sjuka äldre fortsätter. Under 2012 avsätts 1,1 miljarder kronor ur stats-budgeten. Medlen är i huvudsak prestationsbaserade. De två stora områdena som prioriteras är god läkemedelsbehandling för äldre och en sammanhållen vård och omsorg. Sedan tidigare utgår prestationsersättning för preventiv vård där Senior alert är motorn i det vårdpreventiva arbetet. God palliativ vård lyfts fram genom ett strukturerat arbete i Svenska palliativregistret. Två register, för att förbättra vården av personer med demens, kommer under 2012 generera presationsersättning för de verksamheter som registrerar i SveDem och BPSD-registrena.

Syftet med de statliga satsningarna är att genom ekonomiska incitament skapa goda förutsättningar  för att tillmötesgå de mest sjuka äldres behov. Att öka och stärka samverkan mellan landsting och kommuner är förutsättningen för att ge stöd för ett långsiktigt förbättringsarbete i vård och omsorg. Regeringen kommer under de närmaste åren att fortsatt göra satsningar inom äldreomsorgen för att höja kvaliteten i vården av de mest sjuka äldre. Patientsäkerhetsarbetet måste intensifieras. Stödet till ett förändrat arbetssätt med hjälp av register fortsätter. En lokal, regional och nationell samordning av vårdinsatserna måste förbättras – Låt Västmanland bli ett framgångsrikt län i strävan mot en säkrare och tryggare vård för  alla.

Sven-Erik Henriksson

Inom ramen för RESK-projektet har startats handledarcirklar kring att leda evidensbaserad praktik. Åtta kommuner deltar i cirklarna, med två deltagare från varje kommun. En omgång cirklar ges i Fagersta och en i Västerås. Cirkeln består av sju träffar med cirkelledare Kerstin Färm från Örebro som leder diskussionerna kring hur man arbetar med och leder en evidensbaserad praktik. Cirklarna är uppbyggda kring materialet ”Att leda en evidensbaserad praktik” som översatts från engelska  av Kerstin.  Syftet med cirklarna är att handledarna som genomför dem med Kerstin tar hem erfarenheterna och arbetar med materialet och uppgiften i sin hemkommun på något sätt. Inom flera kommuner har man kommit igång med egna cirklar, andra är i planeringsfasen för olika upplägg i den egna kommunen. Här kan gruppen utbyta erfarenheter, hjälpa till att inspirera och stötta varandra.

Som stöd för arbetet har VKL på sin hemsida lagt upp (vkl.se/vård och omsorg/evidensbaserad praktik) länkar till aktuellt material och hemsidor där man kan söka forskning och rapporter inom det sociala området. Vi har också producerat en liten broschyr som på ett lättfattligt sätt förklarar vad arbetssättet evidensbaserad praktik innebär och vilka projekt vi arbetar med som bidrar till en evidensbaserad praktik.

Arbetet med evidensbaserad praktik är inget som blir ”färdigt” utan som jag tror att man får ha med sig hela tiden och systematiskt få in det i verksamheterna steg för steg. Det börjar med förhållningssättet som måste finnas där –förhoppningsvis kommer det med engagemang och kunskap. Där kan vi nog bidra alla på sitt sätt och det är av stor betydelse för att den enskilde får bästa möjliga insats!

De nationella projekten blir fler till antal på den regionala nivån och allt talar för att den utvecklingen med prestationsbaserade statsbidrag kommer att fortsätta. Det har inneburit en ökad belastning som gör att jag kommer att lämna de direkta äldrefrågorna och därför inte kommer att skriva i äldrebloggen på en tid. Men Sven Erik fortsätter att skriva om aktuella äldrefrågor, så  läs och följ med!

Därför önskar jag redan nu en riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR till er alla!

Tuula Björkenor

Länk till munbedömningsinstrumentet: http://www.lj.se/info_files/infosida39296/Vagledning_ROAG_111125.pdf

Länk till instruktionsfilm munbedömning:
http://www.lj.se/infopage.jsf?nodeId=39339

Sven-Erik Henriksson 

Jag hade förmånen att träffa vårdlag D på Oxbackens servicehus en gråmulen eftermiddag i november.  I entréhallen möttes jag av några boende som satt och pratade. Jag uppfattade inte riktigt vad som avhandlades men jag kunde konstatera att stämningen var uppsluppen med inslag av skratt och mycket värme. Anledningen till mitt möte med vårdlag D var givet.  Oxbackens servicehus är ett särskilt  boende i Västerås som under 2011 har kommit långt fram i sitt arbete med att på ett strukturerat  sätt och med god hjälp av Senior alert lägga sig vinn om att utveckla och stärka  patient-säkerhetsarbetet för de äldre.

Just den här dagen hade vårdteamet grupp D, under ledning av sjuksköterska Tina Bolognini, en träff där arbetsterapeut, sjukgymnast och undersköterskor under ett par timmar utvärderade vårdarbetet på sin avdelning. Vårdlaget ansvarar för 25 boende på service-huset. Teamet träffas 1 gång i månaden där fokus ligger på att kartlägga, planera och följa upp vårdinsatser i ett vårdpreventivt arbete med målet att nedbringa skador eller annat som kan vålla obehag för den äldre. Arbetsterapeut och sjukgymnast ansvarar för och  arbetar med riskanalys och  förebyggande arbete av kontrakturer och deltar även i förebyggande arbete av fall, undernäring och trycksår  och övrig personal arbetar med vardagsnära vårdprevention för fall, undernäring och trycksår och kontrakturer. Var tredje månad genomför vårdpersonalen viktkontroll av samtliga boende. Sjuksköterskan genomför riskbedömning i samråd med brukarens kontaktperson och därefter ansvarar sjuksköterskan för att resultatet registreras  i Senior alert. Resultatet av riskbedömningen leder sedan till lämpliga åtgärder som dokumenteras och sprids i vårdlaget. Vid de återkommande teamträffarna följer vårdlaget upp resultatet. Sjuksköterskan arbetar nära övrig vård-personal och kan då följa brukarens dag, vara ett bollplank för undersköterskor, närhet till brukare och ev anhöriga för att bistå med svar och stöd när behov uppkommer.

Vid teamträffen är det av stor vikt att alla närvarande är aktiva och väl förberedda inför mötet. Undersköterskorna i grupp D på Oxbackens servicehus visade prov på engagemang, kunskap och kompetens. Deras reflekterande arbetssätt andades samsyn och ett professionellt förhållande till uppgifterna. Vårdlaget betonade vikten av att samarbetet med alla professioner kring brukaren är viktigt för att skapa helhet och säkerhet för brukaren och personalen på avdelningen. Senior alert är nu ett redskap som tydligt beskriver den enskildes behov av stöd för att undvika vårdskador. I samband med teamträffarna uppdaterades också genomförandeplanerna för att därmed också stärka delaktigheten för brukaren. Frågor om brukarens behov av sociala kontakter, struktur på dagen och kommunika-tionens betydelse i vården är viktiga för att mötet mellan brukaren och personal skall få hög kvalitet och samtidigt skapa bästa möjliga möte. För att vårdpersonalens arbete skall få den bästa effekten och resultatet i mötet med brukaren förutsätter det också att kunskapen blir en bärande och synlig del i vårdarbetet. Färdighet och kunskap blir levande först när kompetensen får ett utrymme i vårdlaget. Det är då den proffessionella bilden växer sig stark. I vårdlag D är basnivån  på utbildning motsvarande undersköterska .

Min upplevelse av mötet med teamet på Oxbacken beskriver ett vårdteam som befinner sig på banan och visar tydligt en vilja att göra ett bra arbete.

När jag lämnade Oxbacken och vårdteamet i grupp D, bar jag med mig bilden av ett möte med  ett vårdlag som var stolta över sitt arbete.

Sven-Erik Henriksson

Eleonor Söderberg som arbetar som dietist i Sala och Västerås äldreomsorg i SÄBO berättar att behovet av utbildning är stort och hon har under 2011 utbildat 600 personer som arbetar inom äldreomsorgen i Västerås. Genomgående var utbildningen mycket uppskattad av personalen. Eleonor berättar att hon i Sala arbetar   på individnivå i mötet med brukare som uppvisar undernäring eller risk för undernäring. Personal i äldreomsorgen dokumenterar födointag under en begränsad tid därefter analysera Eleonor detta och presenterar en kost- och måltidsrekommendation för den enskilde. Efter en tid genomförs en uppföljning av resultatet. I Sala genomför personalen tidmätning av nattfasta, 1 gång/år, hos samtliga boende på SÄBO.

Måltidens betydelse för den enskildes hälsa är välkänt. Den levererade matlådan i hemtjänsten  är ingen garanti för att tillgodose energibehovet. Eleonor  berättar att energibehovet i en matlåda uppgår till ca 20-25 % av det dagliga behovet. Resterande behov måste därför beaktas och tillgodoses med frukost, mellanmål, lunch/middag och kvälls- o nattmål.  I samband med åldrande är det vanligt att smakupplevelserna försämras. Förmågan att känna söt smak avtar sist. Även luktupplevelser försämras med åldrandet. För att stimulera aptit och kostintag är just lukt och smak viktigt vilket man  måste uppmärksammas vid tillagning av måltiden. Dysfagi eller sväljsvårigheter är ett ofta förekommande problem hos äldre. Detta leder till att den enskilde har svårigheter att bearbeta och svälja maten. Det finns studier som påvisar att upp till 80% av alla som bor på SÄBO har behov av konsistensanpassad mat.

Andra faktorer som kan påverka den enskildes möjlighet att äta kan vara smärta och obehag  som kan vara orsakat av förändringar i munslemhinnan. Munhålebedömning bör därför genomföras regelbundet hos de personer som uppvisar problem vid födointag. 

Genom riskbedömningar i Senior alert framkommer det att en förhållandevis stor andel av äldre finns i riskzonen för undernäring. Behovet av utbildning är därför stort för personal i äldreomsorgen. I de utbildningsinsatser som genomfördes i Västerås framkom det att personalen upplevde utbildningen positivt. Målet är att utbildningen i slutändan skall leda till förändrings- och förbättringsarbeten i verksamheterna och att personalen skall ha en samsyn i kost- och nutritionsfrågor. Med brukarens medverkan och delaktighet hittar också personalen rätt i den djungel av idéer och tankar om hur vårdverksamheten hittar bra lösningar som innebär att måltiden blir uppskattad av alla och att den tillgodoser behovet och genomsyras av värdighet för den enskilde.

Sven-Erik Henriksson

Gemensam vision för hemsjukvården i Västmanlands län
”Hemsjukvården i Västmanland – en trygg och säker vård dygnet runt. En individualiserad hemsjukvård som utgår från den enskildes behov och livskvalitet. Insatserna ska kännetecknas av samverkan, respekt, evidens och kompetens. Ett hälsofrämjande synsätt ska genomsyra hela hemsjukvården.”

Beslut om kommunalisering av hemsjukvården i Västmanlands län har under hösten fattats av kommunerna i länet samt landstinget. Skatteväxling om 16 öre kommer att ske vid kommande årsskifte. Verksamhetsöverföring kommer att ske från landstinget till kommunerna från den 1 september 2012.

Bakgrund
Under våren 2006 presenterade regeringen propositionen ”Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre”. Där presenterades tydliga förslag om ändrat huvudmannaskap för hemsjukvården för personer i ordinärt boende. Resultatet av propositionen blev en frivillig möjlighet att träffa överenskommelse om en sammanhållen hemsjukvård genom avtal eller skatteväxling. Västmanlands Kommuner och Landstings (VKL) styrelse beslutade 2007-12-07 att ge VKL:s direktör i uppdrag att utreda hemsjukvårdens nuvarande och framtida utformning.

Under 2008 och delar av 2009 genomförde VKL tillsammans med representanter från landstinget och kommunerna utredningen, med syfte att presentera ett kunskapsbaserat underlag för beslut om förändrat huvudmannaskap för hemsjukvården i länet. I april 2009 presenterades slutrapporten Sammanhållen hemsjukvård (Rapport 2009:3 VKL).

Under sommaren 2011 genomförde landstinget och kommunerna en förhandling där man kom överens om skatteväxling och tidpunkt för driftsövertagande.

Projekt 1.11.2011-31.12.2012
Inom Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) har ett projekt startats med syfte stödja genomförandet av kommunaliseringen så att överföringen följer de överenskommelser som träffats. Projektet kommer att verka för att implementering och överförande ska bli så lika som möjligt från landstinget till de olika kommunerna genom att tydliggöra ansvarsgränser och samverkan. Projektledare är Yvonne Winroth som kommer från Västerås stad där hon har arbetat inom Sociala nämndernas stab som strateg. Till projektet finns också en kommunikatör knuten samt en projektgrupp med representanter från alla kommuner och landstinget.

Projektet har en politisk styrgrupp med kommun- och landstingsrepresentanter och en ledningsgrupp där alla socialchefer och representanter från landstinget ingår.

För information om projektet:
Yvonne Winroth                                             Åsa Erikols
Projektledare                                                 Informatör
Tel 021-39 79 64                                            021-38 79 51
E-post yvonne.winroth@vkl.se                        asa.erikols@vkl.se

Det traditionella synsättet på patient och brukare som ”mottagare” av hälso- och sjukvård och socialtjänst behöver ersättas med en syn där patienten/brukaren också innehar rollen som medskapare. Denna delaktighet gäller både i den enskildes egen vård och behandling liksom i utvecklingen av verksamhetens kvalitet och effektivitet. Det principiella förhållningssätt till individen bör gälla även barn och personer med nedsatt autonomi- vilket naturligtvis kan vara en utmaning.

I arbetet med de regionala strukturerna för kunskapsutveckling ingår att arbeta för en evidensbaserad praktik i verksamheterna. I begreppet evidensbaserad praktik är brukarnas erfarenheter och medverkan det tredje benet som kompletterar den vetenskapliga kunskapen och professionens kunskap. Professionens uppgift är att alltid ta med dessa tre kunskapskällor i bedömningen av insatser. Därför är det av största vikt att informera och göra patient/brukare delaktig.

Den 26 oktober genomfördes en eftermiddag kring brukarmedverkan/ brukarinflytande inom området missbruk och beroende i Västerås. Ett regionalt brukarråd har bildats i Västmanland, sammansatt med representanter från olika ideella föreningar/organisationer inom missbruksområdet. Brukarrådet talade om brukarrevisioner som är en relativt ny form av brukarmedverkan. Brukarna skriver frågorna, ställer dem till klienterna och analyserar svaren. Brukarrevisorerna är personer med egna erfarenheter och kunskap om vård och behandling som får specifik utbildning. Frågorna handlar ofta om bemötande, tillgänglighet, delaktighet, utredning, handlingsplaner och uppföljning.

Förutsättningarna är olika i olika verksamheter för brukarmedverkan. Men genom att inventera vilka föreningar som finns inom verksamhetsområdet kan nog brukarinflytande/brukarmedverkan på mer verksamhets- eller strukturell nivå utvecklas. Enklast är naturligtvis att börja på individnivån genom att alltid fråga sig- vilka erfarenheter/vad önskar patienten/brukaren själv vid alla bedömningar kring insatser.

Policydokumentet finns på vår hemsida, www.vkl.se, under RESK-projektet/evidensbaserad praktik

Tuula Björkenor

Fr. v sjuksköterska Sabina Edlund, undersköterska Elenor Lagerström, arbetsterapeut Kristin Sletta och sjukgymnast Maud Jägbring

Kungsörs kommun är den kommun i Västmanland som tidigt valde att ansluta sig till Senior alert och allt sedan dess har de erbjudit riskbedömning för alla som bor i enskilt boende. Andelen boende i SÄBO som riskbedömts är högre i Kungsör än övriga kommuner i länet. Någon enstaka av  de boende har meddelat att de inte vill bli föremål för bedömning och registrering. För boende och besökare finns en tydlig information om Senior alert, anslagen på den gemensamma informations-tavlan på Södergårdens äldreboende. Lena Karlsson, MAS i Kungsörs kommun ser många fördelar med Senior alert. Med införandet av registret i vården kvalitetssäkras vårdarbetet genom det sytematiska patientsäkerhetsarbetet där alla arbetar mot gemensamma mål. Det är viktigt att ledningen i verksamheten deltar i arbetet och följer utvecklingen, efterfrågar resultat och samlar in data.

Kungsörs kommun har startat planeringsfasen för genomförandet av Senior alert i LSS-boenden. Anpassningen av Senior alert till LSS-boende kommer att vara intressant också för övriga LSS-enheter i länet.

Sven-Erik Henriksson